Sömnlösa nätter

Det har blivit en hel del sömnlösa nätter nu. Jag somnar en, en och en halv timme innan klockan ringer. Jag ligger och snurrar och vågar inte blunda. Bilderna flimrar så fort jag stänger ögonen, oavsett hur trött jag är. De lämnar mig inte ifred så länge jag ligger själv i sängen.
Det enda jag vet hjälper är att sova med M, min fina prins. Men jag kan inte lägga all den bördan på hans axlar, det går inte.
Så jag ligger vaken, nätter i sträck, i väntan på att jag ska somna av ren utmattning, eller att jag ska våga stänga ögonen och möta bilderna, stark i min tro att det bara är bilder, inget annat.. Men det går inte. Jag klarar det inte. Jag vet inte hur jag ska kunna komma ur det.
Kanske borde jag sluta tänka på det, kanske borde jag sluta oroa mig. Men den rationella delen av mig säger att det är bara oro, det är inget som kommer hända än. Det är långt kvar. Men det är inte den starka delen av mig när jag ligger ensam i sängen, utlämnad åt mina egna tankar och rädslor, utlämnad åt bilderna framför mina ögon.
Jag har lovat, och jag kommer hålla det löftet. Jag vet bara inte hur jag ska göra det. Jag vet inte vart jag ska se, hur jag ska klara det. Jag är inte trasig, inte egentligen. Det är bara en tanke som fastnat, som inte borde ha fastnat, som borde vara lätt att skjuta undan. Och det är det, på dagarna, när jag har annat att tänka på, när jag är sysselsatt.
Men då skjuter jag ju bara upp det till kvällen, det kommer inte bli bättre för det.
Det måste få ett slut, och det kommer få ett slut.
Jag lovade det.
Jag lovade min prins.

Framtidsplaner

Nu är jag på det där spåret igen... Varför kan jag inte släppa det? Det kanske skulle bli lite lättare att leva i nuet om jag bara slutade försöka planera hela mitt liv nu?
Men så är jag ju en hopplös romantiker och vill inget annat än att min prins ska stanna vid min sida för alltid.
Hur kommer det sig att man kan bli så influerad av Disneys filmer?
Jaja, jag konstaterade i alla fall i morse när jag var ute och hämtade ved till brasan att jag vet hur jag vill leva när jag blir stor. Ja, jag anser mig fortfarande vara liten, även om jag förväntas vara vuxen nu. Kan gå så långt som att sträcka mig till att jag ska föreställa en vuxen människa, i alla fall i vissas ögon.
Jag kom alltså fram till hur jag vill bo när jag blir stor. Jag vill bo på landet, inte så som jag gör nu hemma hos mina föräldrar. Visst, jag älskar detta huset, det är här jag växt upp. Men jag vill ha en gård, en riktig gård med djur, och saker att göra om dagarna, även om man inte är på humör alltid. Och jag vill ha en massa hundar (lagom många) och kanske några katter (tror jag måste kompromissa med M, som gärna vill ha en katt eller två) och jag vill ha en stor trädgård. En lada eller två och en traktor, minst. Och inomhus ska det vara stort, öppna ytor, öppen kamin i allrummet, ved i ett skjul utomhus, nära huset. Och jag vill kunna gå omkring på gården, pyssla med saker och vara nöjd med mitt liv (vilket jag onekligen skulle vara om jag bodde på en gård). Så vill jag att mitt liv ska vara. Med min prins vid min sida, barn som springer och leker i trädgården när de är små. Hundar som lyder min minsta vink och kärleken ska genomsyra hela vardagslivet.

Som sagt, hopplös romantiker anmäler sig för tjänstgöring!

'I can see my self in you'

Hörde Tommy Körberg och Danys låt för ett tag sen och fastnade för den. Vet inte varför, men den är mysig och jag blir rätt lugn av att lyssna på den. Det är nog något med Tommys röst... Blir lugn av att lyssna på hans låtar.

Efter tre dagar hos min M så är jag fortfarande rätt trött (kom hem söndagseftermiddag och sov länge natten till idag) men det var underbart och jag längtar till nästa gång vi träffas! Även om det är till jul så håller jag tummarna för att det ska gå fort så det inte blir så jobbigt.

Men innan dess är det en massa som ska fixas, så klart. Julklappar ska handlas, det ska jul-pyntas, julskinkan ska griljeras, det ska göras leverpastej, middagen ska planeras, ankomster ska bekräftas.. Det är mycket med julen! Och mitt i allt detta så ska det pluggas och jobbas. Men det kommer gå bra :) jag har ju en underbar jul framför mig att se fram emot! :) <3